Att sticka torgvantar är betydligt enklare än att sticka hela vantar, eftersom man slipper hoptagningarna i slutet och på tummen. Trots det krånglade jag länge innan jag lyckades färdigställa detta par i grå alpacka, och det blev ändå inte riktigt som jag hade tänkt mig. Kragen valde jag att göra i mosstickning, för att jag ville undvika att den skulle rulla sig såsom slätstickning gör, men när den var klar stod den rakt ut och böjde sig till och med upp över handen, vilket förstås inte var min avsikt. Jag fick således tvinna en snodd som jag trädde in och knöt i övre delen av kragen, så att den nu hålls på plats och inte böjer sig uppåt. På handryggen bad jag mamma korsstygnsbrodera en stjärna i vitt garn. Vi hade först tänkt oss silverfärgat garn, men det syntes för dåligt mot grått, så det fick bli vitt istället. Och det blev ganska bra, det med.
Jag hade på mig torgvantarna när jag var på stan och uträttade ett ärende häromdagen, och när jag skulle betala så frågade expediten i vilken affär jag hade köpt mina vackra vantar. När jag berättade att jag hade gjort dem själv så svarade hon: "Oj, då är du en skapande kvinna!" Och ja, det kanske jag är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.