Om en sjal i regnbågens alla färger

Av delar av garnet i föregående inlägg har jag påbörjat en regnbågssjal. Det blir en enkel modell i slätstickning med ett hålvarv vid varje färgbyte. Arbetet går dock enormt långsamt då det inte finns mycket tid över till mitt hantverk nuförtiden, och det gör att jag börjar längta till sommarledigheten då jag äntligen kommer att få ordentligt med tid till att slöjda. Det återstår ännu att se om den här sjalen kommer att bli klar före eller efter sommaren; mitt hetaste stalltips är att det nog inte blir förrän efter...

Om ännu en rosensjal med virkade kanter

Fördelen med sportlovet är att man hinner avsluta en del gamla projekt som har blivit liggande. Den här rosensjalen (som jag har skrivit om tidigare här) köpte jag på loppis någon gång före jul med avsikten att min vana trogen ge den en ny kant. Dock har det tagit mig ovanligt lång tid att få den färdig då jobb och annat har prioriterats före, men så häromdagen fick jag den äntligen avslutad och klar.

I vanlig ordning har jag virkat en kant med bågar av luftmaskor som man fäster i varandra med en fast maska, och så har jag satt pärlor på den nedersta raden. Jag har gjort ett antal sådana här kanter på rosensjalar nu och det känns måhända lite som att jag upprepar mig själv, men å andra sidan har jag inte så mycket annat i kantväg att komma med för tillfället. Jag har försökt experimentera mig fram till andra typer av virkade kanter men med mina begränsade virkningsskills lyckas jag inte få till något som fungerar bättre än detta, så av den anledningen fortsätter jag med det koncept jag har.

En färggrann rosensjal piggar onekligen upp både klädseln och vardagen, och jag känner mig faktiskt riktigt snygg när jag har den på mig. Fast när jag fick se bilden ovan (som jag liksom alla andra bilder i detta inlägg har tagit med självutlösaren) så fick jag se att jag visst inte alls var så snygg som jag kände mig, ty på naglarna skymtar visst ett par sorgkanter. Nåja, "så blir dä när en arbeter," som mamma skulle ha sagt.

Om bloggtystnad och en rosensjal

För tillfället är det väldigt tyst här hos Halmoxen; jag jobbar för mycket och varken hinner eller orkar arbeta särskilt mycket med mina hantverk om kvällarna. Dock har jag köpt ännu en rosensjal på loppis, och den hade jag i vanlig ordning tänkt sprätta bort fransarna på och ersätta dem med mina egna virkade kanter.

Sådana här sjalar med rosor är så enormt fina, men jag förstår inte varför man har satt billiga nylonfransar på dem då sådana bara blir trassliga och fula. Det är så mycket finare att göra sina egna, vilket jag som sagt hade tänkt göra nu. Förmodligen kommer det dock att dröja innan sjalen blir klar då det inte finns så mycket tid över till mitt hantverk, men om jag gör några maskor då och då så skall det väl leda till att den blir färdigställd den också, i alla fall så småningom...

Om en virkad sjal i höstfärg

I våras köpte jag två härvor varmgult tunt garn i en silkeblandning. Min avsikt var att sticka någonting av det men av någon anledning blev det bara liggande. Till sist blev det mamma som tog sig an garnet och virkade en sjal av det istället. 

Dock är mamma och jag inte helt överens som vilken färg det är på garnet; jag vill kalla det för varmgult medan mamma hävdar att det är senapsgult. Men en passande höstfärg är det i alla fall; den saken är vi överens om.

Sjalen är gjord enligt samma modell som dessa båda sjalar, och den består av luftmaskor och dubbelstolpar. Den är alltså tämligen enkel att göra och mönstret kan därför vara lämpligt som ett nybörjarprojekt om man inte har virkat någon sjal tidigare.

Här syns hur stolparna och luftmaskorna bildar ett mönster av små trianglar.

Den här sjalen skall nu få komma till användning hos någon som står och väntar på bussar under frostiga höstmorgnar och därför behöver en varm sjal att värma sig med i kylan. Det är för övrigt inte helt lätt att fotografera sjalar när det blåser höststormar ute, måste jag bara tillägga.

Om två lättvirkade sjalar

För ett tag sedan fick vi säckvis med tunt garn av okänd kvalitet till skänks av en släkting. Det var härvor med garn i många olika färger och det fanns olika mycket av varje färg. Först visste vi inte riktigt vad vi skulle göra av garnet eller hur vi skulle kunna använda det. Jag använde lite av det till kanten på den här gröna sjalen men sedan dess har det legat orört, i alla fall tills mamma kom på att det skulle kunna vara passande att virka sjalar av garnet.

Mamma har hittills gjort två sjalar i garnet. Den första blev ljusblå och den består av stolpar och luftmaskor, sammansatta i ett tämligen enkelt mönster.

Den uppmärksamme ser att sjalen är virkad med två trådar; en vit och en ljusblå, och sjalen blev därför melerad.

Den fick också en enkel picotkant.

Den andra sjalen som mammas virkade blev rosamelerad och lite mörkare i färgen.

Den är virkad med en tråd rosa och en tråd svart garn och den är gjord i precis samma mönster som den ljusblå sjalen.

Båda sjalarna var enligt mamma tämligen enkla att göra och det gick ganska snabbt att få dem klara. Likväl är de synnerligen användbara och det går att bära dem såväl under kyliga sommardagar som virade om halsen istället för halsduk när höstvädret närmar sig. Nu återstår ännu att se om det kommer att virkas fler sjalar framöver; det finns i alla fall så gott om det garn som vi fick till skänks att det skulle kunna räcka till ett stort antal fler sjalar...

Om mina loppisfyndade rosensjalar och hur de till sist blev klara

Så har efter många om och men de sista två av mina tre loppisfyndade sjalar gjorts i ordning och färdigställts. Den första gjorde jag klart i höstas och den intresserade kan läsa om den här. Dessutom har jag hittat ännu en rosenmönstrad sjal på loppis, och den skall jag också passa på att berätta om i detta inlägg.

Den här sjalen med blått mittparti och ett fantastiskt fint rosenmönster hade jag till en början tänkt fålla för hand. Jag gjorde ett tappert försök med nål, tråd och fingerborg men det var så besvärligt; det blev snett och vint, stygnen syntes alltför väl och det blev inte alls så bra som jag hade tänkt mig. Således bestämde jag mig för att fålla sjalen på symaskin ändå, trots att jag inte alls är särskilt duktig på att sy på maskin. Det visade sig dock gå ganska bra i alla fall, fast det krävdes en hel del förarbete med att mäta och vika och stryka och nåla. Allt förarbete tog betydligt längre tid än själva maskinsömnaden. Jag hade också tänkt sätta någon slags kant eller fransar på den här sjalen, men efter att jag hade fållat den tyckte jag att den gjorde sig bäst som den var i all sin enkelhet utan kant.

Den andra sjalen visade sig ha ett snett tryck, och det gör att ett av hörnen ser ut så här efter att jag har klippt och fållat det trådrakt, även det förstås på symaskin.

Lyckligtvis ser ett annat av hörnen desto bättre och rakare ut, så jag får se till att dölja det sneda och istället hålla det raka hörnet synligt när jag har sjalen på mig.

Som jag har gjort här ovan, till exempel. Även den här sjalen fick vara utan kant då jag tyckte att den var tillräckligt bra ändå.

Så till sist vill jag också visa en tredje rosenmönstrad sjal, även denna har jag hittat på loppis för en billig summa. Den här sjalen är precis likadan som den röda och den gröna som jag har sedan tidigare fast den har svart botten istället. Således har jag nu tre sjalar med samma mönster i olika färger. Den här sjalen fick en virkad kant av luftmaskor med en farfallepärla längst ner: precis samma sorts kant som jag har gjort på flera andra sjalar. Det är ju ett fungerande koncept, uppenbarligen, så jag fortsätter med det i brist på nya idéer då det gäller sjalkanter.

Nu skulle man kanske kunna tro att mitt behov av rosenmönstrade sjalar skulle vara mättat; jag har ju samlat på mig ett antal på mina loppisrundor. Nå, helt mättat är behovet nog inte; jag håller fortfarande ögonen öppna efter sjalar när jag går i second hand-butiker. Jag har ju ännu inte hittat någon riktigt stor sjal; så stor att man kan vira den flera varv runt halsen. Vi får se om jag stöter på en sådan någon gång inom den närmaste framtiden...

Om den nya kanten på en loppisfyndad ullsjal

Av mina loppisfyndade sjalar som jag kom över under sensommaren är det hittills blott en som har blivit färdigställd och klar. Det är den röda ullsjalen som nu har fått en ny virkad kant i rött entrådigt ullgarn med små glaspärlor.

Jag har uppenbarligen dålig fantasi när det gäller virkade kanter, ty trots en del experimenterande med olika varianter så slutade det med att jag gjorde som jag brukar göra, det vill säga virkade vanliga enkla bågar av luftmaskor, fästa i varandra med en fast maska. Ett helt okej mönster men kanske inte det mest innovativa man kan hitta på. Jag hoppas att jag skall kunna vara desto mer kreativ när jag gör i ordning kanterna på de återstående två sjalarna, för att undvika att de får exakt likadana kanter de också.

Jag är i alla fall mycket nöjd med min loppisfyndade och tillika återbrukade sjal. Om den nu verkligen kan anses vara återbruk, vill säga, för hur definierar man egentligen det? Måste det vara någonting begagnat som får en ny funktion, eller räknas det som återbruk även om man gör i ordning någonting gammalt och använder det på samma sätt som det var avsett till? Nå, det är väl en definitionsfråga, förmodar jag, men jag betraktar det här som återbruk i alla fall. Och ett riktigt bra sådant, dessutom!

Om fler loppisfyndade sjalar

Jag har inte stött på några blommiga yllesjalar på loppis förr om åren men i år tycks jag plötsligt hitta sådana lite nu och då. Tidigt i våras köpte jag ju tre stycken (mina inlägg om dem kan man ta del av här och här) och nu har jag lyckats få tag i tre till inom bara några månaders tid, på en och samma loppis dessutom. Jag tycker att de är så fantastiskt fina och lyckan är därför stor!

Även till dessa tre sjalar måste jag se till att ordna nya fransar; en av dem har en mycket sliten frans (den röda) och de andra två har inga fransar alls; de är inte ens fållade. Så nu skall jag sätta igång arbetet med att börja sy en fåll på den här sjalen. Jag tänker sy den för hand vilket är ett rätt så tråkigt arbete så det kommer nog att ta tid innan det blir klart. Därefter skall jag försöka hitta på några passande fransar eller virkade kanter till de tre sjalarna. Fortsättning följer någon gång i en avlägsen framtid.

Om mina rosenmönstrade sjalar som har fått nya virkade kanter

Minns ni mina rosenmönstrade sjalar/halskläden med slitna fransar som jag köpte i second hand-butiken tidigare i våras? Nå, kanske inte för det var ju ett tag sedan som jag berättade om dem i det här inlägget. Jag har arbetat med att virka nya kanter till dem under ett bra tag nu, och till sist har de äntligen blivit klara.

Den svarta sjalen var den första som jag började arbeta med, och den fick en virkad kant i entrådigt ullgarn. Jag virkade ett väldigt enkelt mönster med bågar av luftmaskor som man fäster i varandra med en fast maska; hur simpelt som helst men ändå rätt effektfullt, tycker jag. Längst ner i varje båge virkade jag in en svart farfallepärla för att ge både lite tyngd och glans åt sjalen. 

Därefter virkade jag kanten till den röda sjalen. Även där använde jag mig av entrådigt ullgarn, fast ett rött den här gången, och för att variera mig virkade jag stolpar istället för bågar. Den här sjalen fick också en pärlkant längst ner, dock inte med svarta utan med röda genomskinliga glaspärlor. Sjalen har tidigare varit ganska utsatt för slitage och det fanns några små hål här och var som jag lagade så osynligt som jag förmådde med det röda ullgarnet. Dock kan man inte undgå att lägga märke till att den är lagad om man skärskådar den noga, men jag tycker inte att det gör så mycket eftersom lagningarna ju är en del av sjalens historia.

Slutligen var det då dags för den gröna och tillika den sista av sjalarna. Till en början visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med den eftersom jag förstod att det nog skulle bli svårt att hitta ett garn i samma ärtgröna nyans som sjalen. Sedan kom jag dock på att vi fick en kasse garn av en släkting och däri fanns det härvor tunt grönt garn av okänd garnkvalitet. Detta garn visade sig tursamt nog passa i princip perfekt till sjalen. Den gröna nyansen är för övrigt mycket svår att fånga på bild; min kamera vill inte riktigt återge den såsom jag tycker att den ser ut i verkligheten, även om det är bra nära.

Dock hade jag redan använt de enda virktekniker som jag behärskar på de första båda sjalarna (det vill säga stolpar och luftmaskor) och någon mer variation på virkad kant kunde jag inte komma på, trots att jag försökte och experimenterade med några olika varianter. Inget av mina försök blev riktigt bra, så jag gjorde till slut en kant av virkade luftmaskor på den här sjalen också; samma sorts kant som på den svarta. Enda skillnaden är den att jag här gjorde fler och betydligt mindre bågar, och jag virkade även fler varv. Denna sjal kantades också med glaspärlor, helt genomskinliga utan någon färg och tre stycken i varje båge. 

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd med mina second hand-fyndade sjalar; de blev som nya med sina virkade kanter och jag har redan börjat använda dem flitigt. Den gröna är för tillfället min favorit, tror jag; härlig ärtgrön färg, jättefint rosentyck och en kant med ordentlig tyngd i, eftersom den har betydligt fler pärlor längs kanten än de båda andra. Den piggar nu upp både min oftast svarta klädsel och tillika mitt humör.

Om mina second hand-fyndade rosenmönstrade halskläden med slitna fransar

Lyckan var stor då jag nyligen hittade tre rosenmönstrade halskläden/sjalar i second hand-butiken; den svarta för några månader sedan och den gröna och den röda häromveckan. Billiga var de också; ingen av dem kostade mer än 45 kronor. Alla tre verkar vara av ull och har stora tryckta rosor. En av dem har också en lapp där det står att trycket är gjort för hand, och det tolkar jag förstås som någonting extra fint.

Olyckligtvis är inte sjalarna i felfritt skick utan de uppvisar flera tecken på slitage (förmodligen har de använts flitigt av sina föregående ägare, vilket inte är särskilt underligt med tanke på hur fina de är). Den röda sjalen är i allra sämst skick då den har flera mer eller mindre synliga hål, och fransarna på alla tre är bedrövligt trassliga och slitna med stycken där de till och med har fallit bort. Jag bedömer fransarna således vara bortom räddning i alla tre fallen, och jag har därför bestämt mig för att sprätta bort dem från sjalarna och byta ut dem mot någonting annat. Det är förstås synd att göra så; det bästa hade ju varit att behålla de ursprungliga fransarna, men såsom de ser ut anser jag mig inte ha något annat alternativ än att byta ut dem. 

Min första tanke var förstås att gå till sybehörsaffären och köpa nya fransar i liknande stil och sedan sy fast dessa på sjalarna, men sedan kom jag på en idé som jag tyckte var bättre, nämligen att virka mina egna kanter. Så nu är jag i färd med att virka kanter i entrådigt ullgarn till mina loppisfyndade halskläden. Mina virkningsskills är förvisso begränsade och jag har inte särskilt många olika kantvariationer på min reportoar, men det skall väl gå att få till några olika sorters maskor, såsom enkla dubbelstolpar och luftmaskor, i alla fall. Fortsättning följer...

Om en påbörjad sjal i egenfärgat garn

Jag provade att färga ett entrådigt ullgarn för några helger sedan, och lyckades få till en blå-lilamelerad färg som jag blev riktigt nöjd med (erkännas bör dock att färgerna ser skarpare ut på bilden än vad de gör i verkligheten). Jag färgade med äggfärger enligt den metod som har beskrivits hos Husmorsskolan, och det var riktigt roligt att färga själv, måste jag säga.

Jag har börjat sticka en sjal av mitt egenfärgade garn, och har nog vid det här laget stickat ungefär hälften. Jag valde dock att använda mig av ett mycket enkelt hålmönster, eftersom det mer komplicerade mönster som jag först hade tänkt mig inte syntes ordentligt med det melerade garnet. Ett sådant mönster får jag spara tills jag har ett enfärgat garn att sticka sjalar av...