Om min Hugo-kudde

Så har det blivit en Hugo-kudde också; sydd på samma sätt som den föregående kudden med Ellen på. Så här i efterhand tycker jag nog att den bild som jag valde att överföra på den här kudden passar väldigt bra; det ser nästan ut som om Hugo tittar ut ur kudden, och han ser precis lika söt och nyfiken ut som han en gång var. De båda kuddarna har jag nu i min TV-soffa, och jag lutar mig emot dem så gott som varje kväll, så det skall bli intressant att se hur pass väl trycken kommer att hålla med tiden. De tycks mig vara hållfasta, men frågan är om de kommer att hålla för dagliga påfrestningar under lång tid. Om ett par år kommer jag kanske att veta svaret...

På baksidan har jag sytt fast en liten lapp som anger vem som har sytt kudden, inte så mycket för min egen skull utan mer för att eftervärlden skall få en ledtråd till vem som har gjort den. Vi har en del ärvda textilier såsom dukar och trasmattor som ingen vet vem som har tillverkat, så jag skulle önska att mina förfäder hade gjort detsamma med sina arbeten. Det hade varit roligt att veta vem som har tillverkat vad.

I detta hus pågår lappsömnad...

...och alla dessa tyger gör att det blir väldigt rörigt. I synnerhet när jag är inblandad, ty jag är inte så särskilt ordningsam av mig från början, och att hålla ordning på en stor mängd tyger gör knappast saken bättre.

Lyckligtvis finns det någon som har vett att utnyttja rådande situation till det bästa.

Om tranor och Hugos intresse för sömnad

Jag väntar varje dag på att tranorna skall komma hit till våra trakter; jag har hört att de har siktats i närheten, men jag har varken sett eller hört dem ännu. När de väl kommer blir det ju vår på riktigt. Medan jag väntar så har jag som tur är ett broderi med tranor att titta på. Det hängde mitt på väggen när jag steg in på second hand-butiken, och jag blev omedelbart förälskad i det. Nu håller jag på att sy om det till en kudde, och hur den blir skall jag visa i ett kommande inlägg.

Hugo är förstås med när jag syr, och han ger intryck av att vara väldigt intresserad av sömnad, där han sitter i soffan och följer mina fingrars arbete med blicken. 

Men i själva verket har han ju bara ett syfte med sitt stora sömnadsintresse, och det är förstås att lägga sig och sova på mitt handarbete så snart jag lägger det ifrån mig en stund...