fredag 29 maj 2015

Om hur lapptäcket fortsätter att växa fram

För tillfället ser detta mest ut som en eländigt skrynklig gammal tygtrasa men faktum är att det föreställer det handsydda lapptäcke som håller på att växa fram, tygbit för tygbit, blomma för blomma.

Skrynkligt blir det medan jag arbetar med det; det går inte att undvika, men det kommer att se desto bättre ut när det så småningom är färdigsytt och har blivit tvättat och struket. Dit är det dock ett bra tag kvar; det går ju inte precis fort att sy för hand, men så syr jag också bara på det då och då när jag har lust med det och låter det ta den tid det tar.

Det kan ibland gå åt mycket tid till att fundera på vilket tyg jag skall använda mig av härnäst och hur det skall kunna passa in i täcket. Jag vill inte gärna att två blommor i alltför likartade tyger eller färger skall hamna intill varandra, och ibland blir det en hel del pusslande och flyttande och funderande för att undvika att så skall bli fallet. Men det är också det som är riktigt bra med sådana här projekt; att ingenting är bestämt sedan tidigare utan jag väljer vilket tyg jag skall använda inför sömnaden av varje ny blomma. Det gör hela arbetet så mycket roligare.

söndag 24 maj 2015

Om ett tenntrådsarmband med vävda mönstrade band

Gullvivorna står i full blomning, men vi plockar dem inte utan njuter bara av deras skönhet. Däremot sys det tenntrådsarmband i det här huset, och här visas ett exempel på ett ganska nygjort sådant.

Ett armband av det här slaget är enkelt och snabbt att göra; lite av en latmansvariant eftersom man inte behöver fylla hela ytan med tenntråd utan istället täcker stora delar av armbandet med vävda band. Här har jag limmat fast två mönstrade band intill varandra på en remsa av renskinn, och mellan de båda banden har jag sedan sytt fast en enkel fyrfläta i tenntråd. Därefter har jag kantat armbandet med två tenntrådssnoddar för att rama in de vävda banden. Arbetet gick således ganska snabbt och lätt, men trots det blev det både ett riktigt snyggt och effektfullt armband. Och detta är dessutom en modell som man kan variera i all oändlighet eftersom det finns massor med olika mönstrade band att experimentera med. Tänk bara allt spännande som man kan hitta i second hand-butiker...

söndag 17 maj 2015

Om början på ett yllebroderi

Häromveckan påbörjades arbetet med ett nytt yllebroderiprojekt, och här kommer en beskrivning av hur det gick till. Först ritade mamma upp en enkel skiss över hur broderiet skall se ut på ett vanligt A4-papper. Tanken är att slutprodukten skall bli en liten nätt väska och att broderierna skall vara på fram- respektive baksidan. Inspiration till motiven kommer från olika mönsterböcker men de har fått en egen twist.

Därefter ritades motiven av med vattenfast tuschpenna på genomskinlig plast. Man kan säkert använda sig av olika sorters plast; vi tog OH-plast då det var vad vi råkade ha hemma.

Därefter prickades mönstret med en ganska tjock säkerhetsnål. För att skydda bordet använde jag ett välanvänt underlag för torrtovning.

Resultatet av prickningen blev många små hål längs de svarta mönsterlinjerna.

Därefter lades den prickade plasten mot den bit vadmal vi hade klippt till, och så målade vi med vit textilfärg över hela plastens baksida.

Sedan drogs plasten bort och då hade motivets konturer överförts till tyget. Plasten går att skölja av med varmt vatten om man vill använda den som mall fler gånger. Eftersom väskan skall vikas dubbel måste man tänka på att vända uppochner på det nedre motivet när man överför det, för att det skall bli rättvänt på den färdiga väskan.

Och nu har mamma börjat med sömnaden av broderiet (en kant tråcklades längst ner för att visa var väskan skall vikas). Fortsättning följer så småningom när arbetet har kommit lite längre.

måndag 4 maj 2015

Om roströda handledsvärmare i alpackagarn

Säsongens sista par handledsvärmare tror vi nu har tillverkats i detta hus; vädret blir ju allt varmare och behovet av slika plagg är i princip överflödigt. Detta par blir nog inte så mycket använt nu i vår utan får nog ligga på vänt i byrålådan tills det blir dags för höstrusk och kyligare väderlek.

Denna gång har mamma stickat ett par i rostrött alpackagarn av samma grundmodell som dessa handledsvärmare. Det har blivit något av ett favoritmönster; klassiskt, enkelt och rätt så snabbstickat och dessutom går det att variera i många olika garnkvaliteter och färger.