Om en loppisfyndad bonad

Jag har fyndat en broderad bonad på loppis, återigen med ett religiöst budskap som jag är så förtjust i. Den här bonaden är dock egentligen lite väl blek för min smak; jag föredrar som bekant starka färger, men jag skall nog hitta en passande plats åt den här också. Tyvärr är den ännu lite skrynklig, vilket syns väldigt väl på bilden, men nu skall den strax tvättas och strykas så att den blir slät som aldrig förr.

Min förtjusning för broderade bonader härrör kanske från det faktum att jag själv inte kan brodera särskilt väl. Alla mina försök att brodera plattsöm har alltid slutat i bedrövelse då stygnen blir sneda och vinda och spretar åt alla håll. Dessutom har jag inte riktigt tålamod till det. Jag skulle dock önska att jag vore bättre på det; då skulle jag kunna både rita och sy mina egna bonader istället för att bara köpa dem på loppis...

Om en second hand-fyndad bonad

Som bekant så är jag svag för gamla broderade bonader och håller alltid ögonen öppna efter sådana då jag besöker second hand-butiker. Häromveckan kom jag över den här fantastiskt fina men lite sneda och vinda bonaden med religiöst budskap. Den är riktigt fin, tycker jag, och orden träffade mig dessutom rätt i hjärtat ty i likhet med de flesta andra har jag nog hårdnats lite väl mycket i den strid som kallas livet.

Den person som har broderat bonaden har dock slarvat lite och broderat innanför de ritade linjerna, vilket ju inte är helt korrekt. Tanken är ju att man istället skall brodera över det ritade mönstret för att det inte skall synas. Jag kan dock tycka att det inte gör så mycket och att de ritade linjerna som sticker fram här och var är en del av bonadens charm. Fast det kan jag bara säga då det är någon annan som har gjort den; hade det varit jag som hade broderat den så hade jag irriterat mig oerhört på det faktum att den inte är perfekt. Det är rätt märkligt, egentligen, att jag har högre krav på det jag själv åstadkommer än på det som någon annan har gjort.

När jag betalade för bonaden så pratade jag en stund med butiksbiträdet i second hand-butiken, en äldre dam som påtalade att det ligger mycket arbete bakom en sådan här handbroderad bonad, att det är synd att de har blivit så omoderna och att folk då inte uppskattar den här sortens handarbete längre. Nå, JAG uppskattar det i alla fall, svarade jag, och nu tänker jag hänga upp den här i mitt sovrum, omodernt eller ej. Och det är också just precis vad jag har gjort idag.

Om en loppisfyndad bonad

Som jag har berättat vid tidigare tillfällen är jag mycket förtjust i broderade bonader med ordspråk och håller ständigt utkik efter sådana när jag besöker second hand-butiker. Nyligen hittade jag den här bonaden för femtio kronor, vilket egentligen är oförskämt billigt med tanke på hur mycket tid, arbete och möda som någon har lagt ner på att brodera den en gång i världen. Jag tvekade inte utan köpte den på studs, och inom 24 timmar var den upphängd på en av de mest centrala platserna i huset.

Glädjen med att gå på loppis och springa i second hand-butiker är den att man plötsligt kan råka på sådana här fantastiska fynd. Man kan verkligen finna riktiga skatter på loppisar och när jag någon gång hittar en sådan, som den här bonaden, känns det helt fantastiskt. Då kan man verkligen tala om lycka.

Om mitt senaste second hand-fynd

Som jag tidigare har avslöjat är jag synnerligen förtjust i gamla broderade bonader, och särskilt då sådana med religiösa budskap. Den här hittade jag i second hand-butiken häromveckan och den blev min för sextio kronor. Så förfärligt gammal är den kanske inte nödvändigtvis, men stilen är att betrakta som gammaldags i alla fall. Jag tänkte dock vänta med att hänga upp den på väggen tills det går mot mörkare och kallare tider, ty den ser onekligen mer julig än somrig ut till sitt utförande. Så i väntan på vintertider får den tillfälligt förpassas till garderoben.

Om mitt senaste second hand-fynd

Jag är mycket svag för gamla (eller nya) bonader, och håller alltid ögonen öppna efter sådana när jag är ute och handlar i second hand-butiker. Jag tycker dels om dem för att de brukar vara välbroderade, en konst som jag själv inte behärskar särskilt bra alls, men också för att de i många avseenden är något av ett tidsdokument över en svunnen tid. Den här lite sneda bonaden med den breda blå kanten och broderier i pärlgarn inhandlade jag häromdagen.

I många avseenden känns den naturligtvis väldigt gammaldags, med sina blomsterbroderier och de för gamla bonader så typiska textraderna, och det är just det som tilltalar mig. Dessutom är det uppenbart att hon (eller han) som en gång i tiden broderade den har lagt ner mycket tid och arbete på sin fina bonad, och då känns det roligt att den hamnade hos mig som verkligen uppskattar den. Jag är mycket nöjd med mitt fynd, och fortsätter min spaning efter bonader i second hand-butikerna.