lördag 21 november 2015

Om att dela ett hantverksintresse med sin mamma

När man som jag har ett stort intresse för hemslöjd och hantverk, och då i synnerhet textila sådana, är det förstås oerhört värdefullt att kunna dela det intresset med sin mamma. Det är fantastiskt bra att vi kan utbyta idéer och tankar, diskutera tekniker och genomförande och hjälpas åt med större projekt. Dessutom finns det hela tiden ett smakråd som kan komma med synpunkter och tala om för den andra huruvida det hon arbetar med ser bra ut eller ej.

Stickning är den slöjdform som vi båda behärskar bra och dessutom ägnar oss mest åt för tillfället. Mamma stickar just nu på ett par raggsockor och jag håller på med en sjal.

Dock finns det också slöjdformer som bara den ena ägnar sig åt. Mammas specialitet är ju yllebroderi, något som jag faktiskt aldrig ens har provat. Jag är inte särskilt bra på att brodera med moulinégarn och tror knappast att jag kommer att vara särskilt bra på att yllebrodera heller, men någon gång i framtiden kan det hända att jag gör ett försök. Dock inte för tillfället.

Och min specialitet är som bekant att sy tenntrådsarmband, något som mamma inte heller har provat.

Ibland gör vi också projekt tillsammans, såsom till exempel att jag stickar ett par vantar som mamma sedan broderar på, eller att vi som på bilden ovan hjälps åt med att överföra ett mönster till ett tyg. Att kunna samarbeta på det här sättet är fantastiskt och jag är mycket glad och tacksam över att kunna dela mitt textila hantverksintresse med min mamma. Det är verkligen superbra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar