måndag 13 april 2015

Om handsömnad

Att sy ett lapptäcke för hand låter kanske som någonting förfärligt långtråkigt, repetitivt och enformigt. Det trodde nog jag också tidigare att det skulle vara, men det var innan jag själv började med handsömnad. När jag väl kom igång med det visade det sig nämligen vara riktigt roligt, precis lika roligt som stickning, virkning, vävning och andra slags handarbeten. Dessutom är det praktiskt med handsömnad då man kan sy lite i taget och ta med sig några smålappar att sy ihop på raster, när man åker tåg, etc. Merparten av min handsömnad sker dock framför TVn om kvällarna eller när jag lyssnar på en ljudbok. 

Jag syr mina handsydda lapptäcken med hjälp av klippta pappmallar som jag spänner tyget runt. Mallarna förvarar jag i en liten plåtburk medan arbetet pågår. Mina mallar är klippta av makaronpaket, chokladkartonger och andra förpackningar i stadig papp, och förlagan till sexkanterna hittade jag i en bok om lapptäckssömnad. Det brukar gå bra att använda samma mall några gånger men efter ett tag blir den ofta böjd och bör bytas ut mot en ny. En stor fördel med att sy efter mallar är att det inte är mycket som kan gå fel; har man bara varit noggrann när man har klippt till mallarna så ser de till att alla sexkanter är lika stora och att täcket blir rakt och fint.

Jag tejpar fast mina tyger på mallarna innan jag syr ihop dem; somliga hävdar att det bästa sättet är att tråckla fast dem men jag föredrar att tejpa eftersom det är betydligt enklare och går snabbt. Skickliga Lina OJ har gjort en tutorial för den som vill ha en mer detaljerad beskrivning av hur man gör när man syr ihop sexkanter för hand.

Vid handsömnad är en bra fingerborg nödvändig; jag använder givetvis min läderfingerborg. Och när man syr med olika tyger i varierande färger behöver man förstås också sytråd i olika färger. Jag förvarar mina trådrullar i en glasburk med lock; där är de lättillgängliga samtidigt som de är någorlunda ordnade. Risken är annars att de sprids ut över hela sybordet och rullar iväg till något svårtillgängligt ställe. Ner på golvet och in under soffan, till exempel.

Att sy för hand med tyg spänt runt pappmallar är som ni förstår någonting som jag kan rekommendera; det är både enkelt och roligt. Som nybörjare kanske man dock skall börja med ett lite mindre projekt, en kudde eller en enkel väska, till exempel, innan man ger sig på ett stort täcke. Enklast är också att första gången inte sy ihop lapparna enligt något särskilt mönster (såsom blommor eller stjärnor) utan bara välja de tyger som man tycker om och sy ihop dem utan någon specifik ordning, som en lappmosaik. Om man dessutom väljer att sy med större mallar och tyglappar, såsom jag gjorde med det här lapptäcket, så går arbetet betydligt snabbare. Så våga prova om du får lust; att sy för hand är inte svårt, jobbigt eller tråkigt, utan riktigt kul!

2 kommentarer:

  1. Så jättefint Mormors blomsterträdgård är! Det hade jag missat.
    Hälsningar Fröken Slöjd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för berömmet! Blomsterträdgården var mitt första handsydda lapptäcke och det var i arbetet med det som jag lärde mig mycket om detta med att sy med tyg uppspänt på pappmallar. Jag trodde när jag började på det att det skulle ta mig åratal att få ett helt täcke klart, men det gick både snabbare och lättare än vad jag hade trott. Och resultatet blev rätt hyfsat, tycker jag nog, i alla fall för att vara ett förstagångsprojekt.

      Radera