Om en lila TV-trana

Att jag vurmar för tranor har nog framgått tidigare på dessa sidor, så lyckan var stor när jag i second hand-butiken hittade en trana i trä för tre guldtior. Jag har fått lära mig att sådana här tranor ibland kallas för TV-tranor, eftersom de på den tid då TVn ännu var en nymodighet kunde placeras på den.

Själva formen på den här tranan är fin och jag gillar att den är gjord i ett enda stycke. Många TV-tranor brukar annars vara fastskruvade/limmade på en träfot vilket inte alltid är lika snyggt; då är den här betydligt stiligare. Däremot hade träet den var gjord i glesa årsringar och en stor och ful brun kvist missprydde ena sidan av näbben, så jag bestämde mig för att måla den. Jag sandpapprade bort det värsta av den lack som tranan var indränkt i, och sedan målade jag den med vanlig lila allmogefärg. 

När jag skulle fotografera tranan skulle förstås nyfikna Ellen vara med, och de flesta bilderna såg ut ungefär så här, med Ellen som stack fram någonstans i ett hörn. 

På vissa bilder var Ellen med i betydligt högre utsträckning än jag skulle önska, och själva motivet syntes nästan inte alls. Intressant dock att hon på bilden till höger böjer svansen precis efter tranans former. 

Hur som helst så blev jag i alla fall nöjd med min lilamålade trana, och nu står den i mitt fönster på en virkad duk och omgiven av krukväxter. Så här fin var skuggan av den tidigt imorse då solen precis hade gått upp och jag ännu inte hade dragit ifrån gardinerna.