Den är tillverkad av gamla påskfjädrar som blivit över efter pyntandet. Jag gillar inte att slänga saker som kan visa sig komma till användning (ittnô får förfares, som det heter på min dialekt), så istället för att kasta bort fjädrarna satte jag ihop dem i en bukett, lindade dem med tejp och fäste dem sedan på en gammal blompinne.
Sedan lindade jag skaftet, det vill säga blompinnen, med en gammal mattrasa, och så hade jag en egentillverkad dammvippa. Inte så snygg, som sagt var, men det är ju faktiskt ett bruksföremål och ingenting som man brukar visa upp för gäster, så hur den ser ut spelar egentligen ingen roll. Huvudsaken är att den är funktionell, och det tror jag nog att den skall visa sig vara.
Så nu kan jag damma så att fjädrarna ryker. Bokstavligt talat.
Jag tycker att den var ganska läcker faktiskt! Kanske blir det lite roligare att damma med en sådan? Jag har själv en dammvippa av strutsfjädrar (som jag inte precis sliter ut). Den är bra, men ganska grå och tråkig.
SvaraRaderaJag blir mer och mer nyfiken på var du kommer ifrån. Värmlänning som jag är tycker jag att de flesta uttryck på din dialekt klingar bekant.
Tack för kommentaren. Vi får se om det blir roligare att damma med den; vi får hoppas det, i alla fall. Att damma är ju inte den mest inspirerande arbetsuppgiften, måste jag tillstå.
SvaraRadera