lördag 14 maj 2016

Om en tornsvala i krympplast

Häromveckan berättade jag om mitt egengjorda silverlöv: den här gången tänkte jag visa upp ännu ett smycke, dock av ett betydligt simplare material än silver.

Den här tornsvalan har jag tillverkat av krympplast; en speciell sorts plast som krymper när man sätter in den i ugnsvärme. Jag ritade först upp min svala i ganska stort format på den svarta krympplasten, klippte ut den och gjorde ett hål för öglan med en håltång. Sedan satte jag in den i ugnen och då krympte svalan till den storlek den är nu: precis lagom stor till att hänga i en enkel silverkedja. Nu tänker jag bära den varje dag tills de riktiga tornsvalorna anländer, vilket inte borde dröja särskilt länge.

Krympplast var ganska roligt att prova: det var spännande att se hur materialet krympte i ugnen och hur resultatet skulle bli. Allt jag tillverkade såg dock inte så bra ut; den här svalan får nog anses vara den mest lyckade av mina projekt. Och ja, jag vet att tornsvalor numera skall kallas tornseglare om man skall vara korrekt, men jag tänker fortsätta att använda den benämning som jag lärde mig som barn. Kompromisslös stönighet är något som jag kan kosta på mig nu när jag i princip är medelålders, tycker jag. Dessutom undrar jag varför man valde att byta namn på just tornsvalan; det är ju inte den enda fågel som har ett underligt/felaktigt namn. Talgoxen är ju ingen oxe, till exempel och spillkråkan är ju ingen kråka. När tänker man byta namn på dessa?

1 kommentar: