Jag läste nyligen i en bok
att på vissa platser i Sydamerika har de fattiga som sköter de djur som
producerar alpackaull inte råd att använda de värmande och för deras klimat så utmärkta
fibrerna, utan allting säljs på export eller till välbeställda turister.
Samtidigt sitter jag här i en
annan del av världen och har så gott om alpackagarn att jag tror att mitt
bestånd kommer att räcka till en hel filt. Om kvällarna kryper jag upp i
soffhörnet och virkar glatt vidare på mina sexkanter. Och världssamvetet gör
sig påmint…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.