Om bloggtystnad och en rosensjal

För tillfället är det väldigt tyst här hos Halmoxen; jag jobbar för mycket och varken hinner eller orkar arbeta särskilt mycket med mina hantverk om kvällarna. Dock har jag köpt ännu en rosensjal på loppis, och den hade jag i vanlig ordning tänkt sprätta bort fransarna på och ersätta dem med mina egna virkade kanter.

Sådana här sjalar med rosor är så enormt fina, men jag förstår inte varför man har satt billiga nylonfransar på dem då sådana bara blir trassliga och fula. Det är så mycket finare att göra sina egna, vilket jag som sagt hade tänkt göra nu. Förmodligen kommer det dock att dröja innan sjalen blir klar då det inte finns så mycket tid över till mitt hantverk, men om jag gör några maskor då och då så skall det väl leda till att den blir färdigställd den också, i alla fall så småningom...

Om blå tumvantar med stjärnbroderi

Lagom till höstkylans ankomst har mamma stickat ett par blå tumvantar med stjärnbroderier.

Vantarna är stickade efter samma mönster och av samma sorts blått garn som dessa vantar. Den enda skillnaden är att de har prytts med olika broderier. Just detta par vantar har fått korsstygnsbroderade stjärnor, sydda med restgarner i två färger.

Dessa vantar skall nu snart vara på väg till sina nya ägare. Förhoppningsvis kommer de att passa vederbörande alldeles utmärkt...

Om en virkad sjal i höstfärg

I våras köpte jag två härvor varmgult tunt garn i en silkeblandning. Min avsikt var att sticka någonting av det men av någon anledning blev det bara liggande. Till sist blev det mamma som tog sig an garnet och virkade en sjal av det istället. 

Dock är mamma och jag inte helt överens som vilken färg det är på garnet; jag vill kalla det för varmgult medan mamma hävdar att det är senapsgult. Men en passande höstfärg är det i alla fall; den saken är vi överens om.

Sjalen är gjord enligt samma modell som dessa båda sjalar, och den består av luftmaskor och dubbelstolpar. Den är alltså tämligen enkel att göra och mönstret kan därför vara lämpligt som ett nybörjarprojekt om man inte har virkat någon sjal tidigare.

Här syns hur stolparna och luftmaskorna bildar ett mönster av små trianglar.

Den här sjalen skall nu få komma till användning hos någon som står och väntar på bussar under frostiga höstmorgnar och därför behöver en varm sjal att värma sig med i kylan. Det är för övrigt inte helt lätt att fotografera sjalar när det blåser höststormar ute, måste jag bara tillägga.

Om halva sexkanter och en rak kant

Min virkade lapptäcksfilt är inte på långa vägar klar men nu har åtminstone en av kortsidorna fått en rak kant; ett första steg mot ett färdigställande. Jag försökte först räkna ut hur man virkar halva sexkanter genom att testa, freestyla och prova mig fram men jag lyckades inte få till det hur jag än bar mig åt. Till slut fick mamma visa mig hur man gör, och bara jag lyckades knäcka koden gick det sedan riktigt bra och de halva sexkanterna gick snabbt att virka.

Det visade sig dock såsom synes på bilden att de halva sexkanterna har en tendens att rulla sig inåt, vilket förstås inte är så bra. Jag räknar emellertid med att den kant som jag har för avsikt att virka runtom när alla sexkanter väl är på plats kommer att vara så stadig att den då skall förhindra att de rullar sig. Jag hoppas på den saken, i alla fall.

Nu när en kortsida har blivit klar så är det dags att börja med den andra, som liksom bilden visar fortfarande böljar i kanten. Dessutom har jag en del arbete kvar på ena långsidan, som inte heller den är helt rak. Fortsättning kommer att följa, kanske inom kort men troligtvis inom en desto mer avlägsen framtid. Den här filten tycks ha blivit ett evighetsprojekt...

Om de båda yllebroderade armbandens färdigställande

Sådärja, nu har mammas båda yllebroderade armband monterats och färdigställts. Den här gången gjorde vi det enkelt för oss, så istället för att bandkanta eller vändsy armbanden klippte vi bara kanterna med en tandad sax. Snabbt och lätt att göra men likväl effektfullt och snyggt. Dessutom finns det knappast någon större risk att det kommer att repa upp sig då materialet är riktig vadmal.

Till knäppningen har vi använt två små tryckknappar per armband. Vi använde de minsta vi kunde hitta för att inte knäppningen skulle bli alltför klumpig, då ett armband ju helst skall vara så smäckert som möjligt.

Höstens sista blomma fick vara med på bilden också. Eller det är väl inte den allra sista blomman, kanske, men en av de sista i alla fall.

Om det första paret handledsvärmare för säsongen

Det var längesedan det gjordes några pärlstickade handledsvärmare i detta hus men nu har mamma slutligen färdigställt detta par. Det är gjort enligt samma mönster som dessa handledsvärmare fast med andra färger på garn och pärlor. Jag vet för övrigt inte riktigt vad jag skall kalla färgen på garnet, men jag antar att man skulle kunna säga att det är grå-blåmelerat.

Just detta mönster är väldigt lättstickat med raka ränder och förhållandevis få pärlor, så vill man ha ett enkelt nybörjarmönster kan detta vara synnerligen passande. Man kan också rita ett eget mönster av ännu enklare slag ett på rutat papper, och det gör det förstås stickningen ännu roligare när man har ritat mönstret själv. Våga prova, tycker jag, om inte du har gjort det tidigare; att pärlsticka handledsvärmare är riktigt roligt.

Om fortsättningen på vad som kanske skall bli ett lapptäcke så småningom

Nå, det börjar visst bli någonting utav min lila-röda lappsömnadsidé. Jag har sytt ihop ett antal rutor och även om det må se rörigt ut just nu med alla olika sorters tyger så tänker jag mig att de enfärgade lila rutorna kommer att lugna ner intrycket, i synnerhet om jag dessutom sätter en ganska bred lila kant runt lappsömnaden när den är avslutad.

Att sy med åttkantiga mallar var lite krångligt i början men nu har jag börjat bemästra metoden och jag har lärt mig hur jag skall sy för att det skall gå så smidigt som möjligt. Tygerna som jag har valt går i rött eller rosa och kommer från vår stora tygsamling. Hittills har jag bland annat använt en rest av baksidestyget på mitt stjärntäcke, min systers elefantpåslakan, ett tyg som vi hade kjolar i när vi var små, ett gammalt förkläde, provlappar från en butik och så förstås en hel del loppisfynd. Jag skall fortsätta att sy mina rosa-röda åttkanter, så får vi se hur detta projekt kommer att utvecklas med tiden...