Om mina torgvantar med stora kragar - nu med ett fyrklöverbroderi

Dessa torgvantar har jag berättat om tidigare, både här och i detta inlägg, och de har blivit till ett par favoritvantar som jag har använt ofta under hösten och vintern. Jag har dock upplevt att de inte har känts riktigt avslutade, som om det har fattats något, och jag insåg att de saknade ett broderi på handryggen. Sådana har vi gjort på flera andra av de par vantar som vi har tillverkat, och det tycktes mig att även dessa behövde ett broderi av något slag. 

Så jag ritade en mycket enkel fyrklöver med krokig stjälk på ett rutat papper, och sedan broderade mamma in mönstret på handryggarna. Garnet som hon broderade med går i samma gröna färg som det garn jag använde till de stickade kragarna, och det gör att halvvantarna plötsligt känns kompletta.

Att det blev just fyrklöver som broderades på vantarna beror dels på att det utifrån färgen grön syntes vara ett passande val, men också förstås för att fyrklövern anses vara en tursam symbol. Jag kommer ihåg att farmor berättade för mig när jag var liten att det fanns en ovanlig klöver med fyra blad, och jag brukade leta efter sådana om somrarna i hopp om att finna någon. Jag såg dock bara till vanliga treklöver, och det skulle dröja tills långt in i vuxen ålder innan jag hittade min första fyrklöver. Någon särskild tur vet jag inte precis om det fyndet förde med sig, dock, så huruvida dessa vantar skall komma att bringa mig någon ytterligare tur återstår ännu att se. Men betydligt finare blev de i alla fall med mammas korsstygnsbroderade fyrklöver, därom råder intet tvivel.