Om mitt nya trasmattsprojekt

Jag har börjat väva på ett par nya trasmattor, denna gång med bottnar i vinrött/rosa/lila och bårder i orange och brunt. När jag väver bottnarna trampar jag vanlig tuskaft, medan bårderna blir i rosengång. Min tanke var först att bottnarna skulle vara helt vinröda men eftersom jag i vanlig ordning använder mig av skräptrasor så passade det bra att även använda en del närliggande färger, och det gör att bottnarna blir melerade i olika nyanser.  

Till det orange i bårderna använder jag pappas gamla utslitna underlakan och till det bruna ett loppisfyndat påslakan med rosa blommor på brun botten. Bra att kunna återbruka gamla utslitna textilier; till det är ju mattvävning perfekt!

Tanken är att dessa trasmattor skall ligga i hallen när de blir klara; det är den plats i huset där mattorna blir mest utsatta för slitage och smuts och där behövs det mörka mattor som hôller mä lorten, som det heter på min dialekt. Om dessa är tillräckligt mörka och slitstarka för att passa där återstår ännu att se, men det är den nuvarande planen i alla fall. Fortsättning följer...

Om mammas virkade lapptäcksfilt och hur den har vuxit sedan sist

Här går det undan; mamma virkar intensivt på sin lapptäcksfilt och den har vuxit en del sedan sist. Nu är den så stor att det går att gömma sig bakom den vid bloggfotograferingen 😊

Om de färdigställda trasmattorna

Äntligen är det här evighetsprojektet klart; alla fransar är knutna, mattorna är renklippta och de ligger nu på sin rätta plats på trägolvet. Jag har nog aldrig varit så här långsam med att få ett par trasmattor klara; vanligtvis brukar det ta några veckor och inte ett helt år. Men så har jag haft mycket annat att göra i år också i form av arbete och slika ting, och det har gjort att det inte har funnits lika mycket tid över till mitt hantverk (jag använder det som bortförklaring i alla fall).

Min tanke är att jag skall börja väva på ännu ett par nya trasmattor i sommar; jag har behov av nya mattor till hallen också, men innan jag börjar måste jag sortera lite i min mattrassamling. Den är till största delen undanstuvad i plastsäckar för tillfället, och jag behöver få lite överblick gällande vad jag har tillgång till för färger innan jag börjar med ett nytt vävprojekt. Dock vet jag ju sedan tidigare att vi har gott om blå trasor, så ett hett stalltips kan vara att det även i nästa par trasmattor kommer att förekomma någon form av blått...

Om fransknytning

Trasmattorna har legat på vänt ett tag men nu har arbetet med att knyta mattfransar till sist börjat (vilket för övrigt är en passande uppgift att ägna sig åt medan man ser på TV, kan jag meddela). Det blir enkla fransar med två knutar, vilket får anses duga till dessa vardagsmattor.

Om mammas virkade lapptäcksfilt

Mamma virkar snabbt och målmedvetet på sin filt och den har därmed växt en hel del på sistone. Nu syns det tydligt hur mönstret är tänkt att bli och man kan se att de diagonala ränderna blir effektfulla. Risken finns bara att det här virkade lapptäcket kommer att bli fortare klart än det som jag själv (om än ganska sporadiskt) virkar på, ty mamma är desto mer flitig med virkkroken än vad undertecknad är...

Om ett tenntrådsarmband med röd, rosa och lila nylontråd

Jag är som bekant begeistrad i färgkombinationen rött, rosa och lila (exempel på min förtjusning för detta finns bland annat här och här), så den här gången har jag sytt ett tenntrådsarmband i just den färgskalan.

Armbandet består av enkla fyrflätor av tenntråd och nylontråd i tre olika färger, fastsydda i rad på renskinnet. Detta blev en tämligen enkel modell som inte alls är särskilt svår att göra men man behöver inte alltid krångla till det heller; ibland kan det enkla vara gott nog.

Jag har ibland fått frågan varför jag använder något så enkelt som simpel nylontråd till mina armband istället för mer påkostade material. Skälet till detta är att jag tycker om att arbeta med nylontråd; den är smidig att använda, lätt att få tag i och finns i många olika färger och tjocklekar. Dessutom blir resultatet ofta bra i kombination med tenntråd. Jag upprepar således det jag skrev ovan; ibland kan det enkla vara gott nog. 

Om mörkbruna handledsvärmare med mönster av gyllenbruna pärlor

Dessa pärlrika handledsvärmare har varit färdigstickade ett tag men har blivit liggande omonterade, fram tills för någon vecka sedan då jag äntligen sydde ihop dem. I vanlig ordning har jag använt mig av minsta sortens glaspärlor och tunt alpackagarn, och de garnrester som blev över kan jag få bruk för till min lapptäcksfilt som jag förhoppningsvis får lust att virka klart någon gång; kanske under sommarens ledighet.

Ofta brukar jag rita mina egna mönster till handledsvärmare men den här gången gjorde jag inte det; istället använde jag mig av en vävnota som jag hittade i en handarbetstidning och stickade in pärlorna utefter det mönstret. Man får utgå från vad man har att tillgå och det här gick minst lika bra det också.